Fototips 3:
Allmänna fototips.
Innan du över huvud taget börjar använda din kamera:
TV- och datorskärmar har en formatstandard som ser ut att bli permanent:
Bildförhållande 16:9 och liggande bild. Om bildbredden exempelvis är 80 cm är höjden 45 cm.
Det är här något som många  missar och sedan ångrar sig över.
Förr, när alla bilder var endera diabilder eller pappersbilder, blev det helt enkelt som det blev.  Hade man en kamera med 35 mm film och negativen eller diapositiven var 24 x 36 mm så var de det.
Förhållandet bredd:höjd blev helt enkelt 3:2 eftersom bilderna på filmen hade det förhållandet.
Så det blev 10x15 cm om det var pappersbilder för vanliga fotoalbum, och om man projicerade en diabild på en duk blev höjden 1 meter om bredden var 1,5 meter. Inget att fundera på.
Men numera visar vi i regel våra bilder på skärmar eller med videoprojektorer, även om vi kan skriva ut dem på fotopapper. Och då har vi en standard att förhålla oss till:
Bildförhållande 16:9 och liggande bild när det gäller TV, datorskärmar och projektorer.
(En mobiltelefon kan man givetvis hålla som man vill, men vem vill se vackra landskap, stränder och stadsmiljöer på en liten mobilskärm?)
Problemet är att de flesta kameror fortfarande har sensorer för 4:3-format. Så om man inte ställer om kamerans bildformat är risken stor att det blir 4:3-bilder. Och då blir det så här på skärmen:



Du känner kanske igen det från mindre tekniska personer som visar bilder på sina mobiler. De tar bilder i 4:3-förhållande (om det är grundingställning) trots att mobilens skärm har 16:9-förhållande och man faktiskt kan ställa in kameraappen på 16:9 om man vill.
På en större skärm typ dator eller TV känns det kanske ännu mer tråkigt att hela tiden se på bilder som verkar beskurna till höger och vänster.
Så om du ska visa dina bilder på en skärm eller projektorduk, ställ in kameran för 16:9-format.
Då slipper du de svarta "sorgkanterna" och bilden blir så här i stället. Mycket bättre.



Förr var både biofilmer och tjock-TV i 4:3-format. Varför ändrade man detta?
När du är ute och rör på dig, hur rör du blicken? Du tittar kanske lite till höger där en hundvalp leker, till vänster på några vackra blommor, till höger igen när en cykel åker förbi. Är det många människor på en gata flyttar man också blicken i sidled, man kanske känner igen någon. Du skulle knappast bara titta rakt fram och svepa med blicken i höjdled.

Det är faktiskt ganska sällan blicken flyttas speciellt mycket i höjdled. Människor står intill varandra, hus står bredvid varandra, bilarna på gatan står inte heller på varandra, havsytan är bred men inte hög, de flesta landskap är mycket bredare än de är höga, och så vidare. Därför blir en bild i regel bättre när den blir bredare. Man får in mer av det man skulle ha tittat på i verkligheten.
En enskild stående människa är visserligen högre än bred (förhoppningsvis), likaså höghus och många träd. Men även om de här sakerna är högre än breda, så ser man dem ändå oftast i sitt sammanhang, dvs tillsamans med saker som är intill dem, väldigt sällan ovanför eller under.

Så även när man skriver ut bilder på fotopapper där man kan välja format som man vill, är ofta 16:9-formatet bättre än 4:3. Jämför själv:
(4:3)

(16:9)

Ett tips till om du ska visa bilderna på en liggande skärm (dator, TV):
Det finns nästan aldrig någon orsak att hålla kameran på högkant.
Du vill ta en bild av ett högt träd. Eftersom det är högre än det är brett, håller du kameran vinklad 90 grader.
Bilden blir så här, samma format som närmast här ovan, men på högkant. Det ser bra ut på kameran:

Och vid utskrift på fotopapper blir det också bra.
Men som sagt, de flesta av oss visar upp våra bilder på en större TV- eller datorskärm, och då blir det så här:


 Nu blir lite drygt 2/3 av skärmen täckt av svarta fält. Hade jag hållit kameran "som vanligt" (och backat lite) hade det blivit så här:



 Men nu vill jag verkligen visa just trädet i mitten av bilden. Utan att tittaren blir distraherad av allt annat.
Vad gör jag? Det är här bildbehandling kommer in i bilden, och det behöver inte vara komplicerat.
Här har jag behandlat bilden i GIMP (se Fototips 4):



 Det här gjordes lite snabbt och slarvigt, bara för att visa principen. Det tog bara ungefär två minuter.
Oval markering, fjädrande kanter, invertering, gaussisk oskärpa 25 pixlar. Fyra moment och det var klart.

OK, jag tror att du förstått vart jag vill komma: Tänker du visa bilderna på en vanlig skärm i 16:9-format (mobil, dator, TV) bör även bilden tas med det bildförhållandet. Ställ alltså in kameran på högsta upplösning där du får 16:9.
Men om du MÅSTE ta bilder på högkant, välj 4:3-formatet så försvinner "bara" knappt 58 procent av bilden när den visas på en dator- eller TV-skärm.

Det finns givetvis tillfällen då bilder på högkant och andra format än liggande 16:9 är OK:
Utskrift på papper och publicering på webbsidor och sociala nätverk, när bilderna inte behöver fylla ut en liggande skärm.

Eftersom 4k (UHD)-TV blivit överkomliga i pris är det dock sannolikt att de flesta av oss föredrar bilder som kan visas på en sådan (eller en större datorskärm). Och då är det liggande 16:9-bilder som funkar bäst. Så ha gärna det som grundinställning i kameran, och ställ bara om till andra format när du behöver det.

Nog om kameran, nu till själva fotograferandet.
Om du har en bra kamera, utnyttja möjligheterna!
Att använda zoom för att fotografera på långa avstånd är ganska självklart, men om kameran har hyfsad zoom är det lika bra på kortare avstånd.

Mums! Färsk mat till ungarna!
Fågeln var skygg och kom inte närmare än några meter, men det var bara att zooma in.
(Repris från Fototips 2, men jag tycker att den är så fin...)


På tal om naturbilder... Var vaken för att passa på när något ovanligt händer.
Natten till den 19 oktober 2002 blev det plötsligt smällkallt och mycket snö, efter att ha varit ganska varmt.
Några löv hade redan falit från träden och mörknat, men nu gjorde kylan att även gula och helt gröna löv föll. När snön smält bort låg ett vackert mångfärgat lövtäcke på marken, en syn man troligen bara ser en gång i livet. Så jag passade på att ta några bilder på det, här är en:


Ett äppleträd fällde också löven i kylan. När snön smält efter några dagar såg det ur så här:


... Jag letade upp en bra vinkel att fota ifrån, och så zoomade jag in.
Solbelysta knallröda äpplen på kala grenar med en blå himmel som bakgrund. Visst är det vackert?


Passa också gärna på när du ser något som ser lite lustigt ut.
Som här, en riktigt varm solig dag. Inte många träd, så vad gör en grupp överhettade får?



När man skaffat en kamera med mycket zoom och bra bildstabilisering kan man äntligen fota månen...
Vänta inte tills det blir fullmåne. En fullmåne ser platt ut, se bilden på Fototips 1-sidan.
Den här bilden togs drygt två veckor senare.
Nu ser man kratrarna i mitten mycket bättre, det blir mer tredimensionellt:


Gör man inget speciellt med kameran får man räkna med att månen blir nästan helt vit.
För att fotografera något som är mycket ljusare än sin omgivning, gör så här:
Gå in på kamerans inställningar för ljusmätning och välj "spot". Så mäts ljuset bara i mitten av bilden.
Zooma sedan in, och se till att den ljusa delen av månen hamnar i markeringen för ljusmätning. Du ser på skärmen att månen mörknar och detaljer framträder.
Vill man ha ännu lite mer detaljer också i det ljusare området, ställa in ett negativet EV-värde.
(Glöm inte att återställa efteråt. För "vanliga" bilder gäller vanlig centrumvägd ljusmätning och neutralt EV.)

Komponera dina bilder på ett lite intressantare sätt. Sök efter lite ovanliga motiv.
Om du åker på semester med en vän eller partner behöver inte hon / han stå i mitten av varenda bild. Du och de som känner personen vet ju ändå hur hon / han ser ut.
Ta därför gärna bilder där personen hamnar vid sidan om.
Då får man kanske också en bättre känsla av omgivningen personen står i:

Bilden togs i en djurpark med fler varianter av apor som rör sig fritt än i någon annan djurpark i världen: Apenheul i Apeldoorn i Nederländerna.
De flesta tog bara bilder på apor som lekte, klättrade eller bråkade. Jag passade på när de vilade som du ser här nedan. Med tjock mjuk päls duger tydligen även en hård klippa som säng.

OK, åter till människor.
För många år sedan hade några bekanta från USA varit på en resa. De flesta av bilderna var av typen "bevis för att vi var där":
Xxxxxxxx framför en sevärdhet, Yyyyyyyy framför ett vackert landskap, Zzzzzzzzz framför en annan sevärdhet och så vidare. I värsta fall var det flera på en gång som skymde större delar av en byggnad, det vackra landskapet, målningen eller vad det nu var. För dem var det väl OK, men för mig som var mer intresserad av sakerna bakom personerna var det smått irriterande.
Ett råd är därför:
Om du och / eller din vän bara måste stå i mitten av bilden, framför Eiffeltornet, aporna i djurparken, hotellet eller sandstranden... ta en bild till utan någon av er framför.
Sedan kan du, när du sparar bilderna på en hårddisk eller USB-minne, ha en mapp med bilder där ni är med på bilderna och en där ni bara är med på några, och man kan se sevärdheterna mera "störningsfritt".
Sedan, när du visar bilder från resan för sådana som känner er väl, kan du välja den första mappen.
Och när du visar bilder från samma resa för sådana som inte känner er lika väl, visa bilderna i den andra mappen. Då blir även de glada.
Kryp nära krypen! (Eller zooma in om de är för skygga.)
Med en bra kamera blir kanske även småkryp intressanta som fotoobjekt.
Vi var ute och gick en sommardag, och så ser jag en humla som flyger från blomma till blomma. Den är några meter bort, men det är ju bara att zooma in. När den landat siktade jag och tryckte av.
Resultatet ser du till höger.
Nåja, lite fusk är det. Bakgrunden var inte riktigt så diffus som den är på bilden, jag har använt GIMP (ett bildbehandlingsprogram) och suddat till bakgrunden lite extra. Då framhävs blomman och humlan lite extra bra.
Mer om GIMP och några andra bra program för dig som vill justera dina bilder hittar du på Fototips 4-sidan.

När man zoomar in ökar minsta avstånd till motivet för att få skärpa. 12x zoom kan behöva två meter eller mer till motivet, 20 x zoom kanske tre meter.

Välj ett intressantare perspektiv. Att ta bilder stående är inte alltid bäst. Små barn, hundar, katter, blommor på marken... Normalt ser du sådant lite uppifrån, men på bild blir det ofta bättre om bilden tas från deras egen höjd. Så sätt dig på huk när du fotograferar barn, hundar och katter. Håll kameran riktigt nära marken och ta några av bilderna från sidan i stället för uppifrån när du fotograferar låga växter. Här är ett gäng blåstjärnor (latin: scilla) ur ditt vanliga perspektiv när du står upp:


Tja...
Håll nu i stället kameran lite under några blommor och ta en bild till. Så här kan det bli:



Betydligt intressantare att titta på, eller hur?

Hur intressant en bild blir handlar ofta om ur vilken vinkel en sak fotograferas.
Ute och grillar med kompisarna? Goda grillspett? Solsken och klarblå himmel?
Ett grillspett på en papptallrik ser kanske gott ut, men håll upp det mot himlen så blir det riktigt läckert :

 

Förr sa man att man aldrig skulle ta bilder i motljus. Jag hade en Sony DSC-H5 när jag tog nästa bild. En solnedgång som färgar himlen röd är inte så ovanligt, men den här gången var den gul-orange. Kameran klarade exponering och  färgbalans automatiskt, det var bara att trycka av. Samtidigt kämpade en kompis med sin dyra systemkamera minut efter minut för att få färgbalansen rätt.

Så om du ser en vacker solnedgång, var inte rädd för att försöka.
Om det blir för ljus eller mörkt, justera EV-värdet. Eller gör som jag gjorde, sikta lite vid sidan om det ljusaste området, då skruvar kameran upp känsligheten själv.
Om färgerna inte blir helt rätt kan man byta från automatisk färgbalans till någon av de manuella.
Eller låta bilden helt enkelt vara, och korrigera den efteråt i exempelvis GIMP, se Fototips 4-sidan.
Sammanfattning:
Ställ in kameran så att du slipper "sorgkanter" när du ska visa bilderna för andra.
När du har en bra kamera tror jag inte att du kommer att nöja dig med att se på bilderna eller visa dem för andra i mobilen, utan det blir en större skärm, kanske en UHD-TV i vardagsrummet?.
Då bör du välja 16:9-format och ta inte bilder med kameran på högkant i onödan. Bara om du måste.
(t.ex. ett högt / smalt motiv som inte får plats på höjden när kameran hålls normalt, och du inte kan backa.)
Utnyttja kamerans zoom.
Inte bara för att ta bilder på djur, människor, bilar, hus et.c. som är långt borta, utan också för mindre varelser typ fåglar och insekter som inte stannar kvar om du kommer för nära.
Ta inte alltid bilder stående.
En blomma blir ofta vackrare från sidan, små växter tar man med kameran på marknivå, och barn och hundar blir också intressantare om bilden tas ur deras eget perspektiv, dvs från lägre höjd. Så sätt dig på huk när du fotograferar hundar och barn, och håll kameran nere vid marken för låga blommor typ vitsippor och skillor.
Var vaken för tillfällen som uppstår.
Om du har en liten kamera, ha den i handen eller åtminstone lätt tillgänglig i en ficka (utan nycklar eller annat som kan skada den!). Ni är ute och går några stycken. Du något kul i ett skyltfönster. En katt smyger i en gränd. En fågel sjunger på en lyktstolpe. Ett glas kall öl "svettas" på restaurangen. Farfar sitter och läser en saga för sitt barnbarn. En tvååring har halva ansiktet fullt av glass i olika färger... Det finns så många vardagliga saker som kan bli bra på bild, bara man upptäcker dem och har kameran till hands.
Glöm inte videofunktionen.
Moderna digitalkameror har ofta bra bildstabilisering, så även om du håller kameran i handen och zoomar in kan en video bli riktigt bra. Små barn som resonerar om något, ettåringens första ord, koltrasten som sjunger i trädet, hunden som skäller på brevbäraren, karaokesången på festen... det finns mycket som blir bättre som video än stillbild.
En exempelvideo jag tog från vår balkong på 5:e våningen vid renovering efter en vindsbrand: https://youtu.be/Wvn63hSKJhY
Tänk bara på att inte hålla någon finger över mikrofonerna när du videofilmar, det är lätt hänt på en del modeller.