Monoblock eller vanligt stereoslutsteg?
För den som undrar vad det handlar om:
Ett monoblock är ett 1-kanals slutsteg med sin egen nätdel. För ett stereoslutsteg behövs därför två monoblock, ett per kanal.
Vanligt stereoslutsteg: Två 1-kanals slutsteg där båda drivs av samma nätdel.

Och så en liten förklaring av begreppet "ljud" här nedan. Det vi uppleverär ju ljudet från högtalare eller hörlurar. Allt annat i signalkedjan, från mikrofonerna som användes vid inspelningen till slutsteget som driver högtalarna hanterar enbart elektriska signaler som vi givetvis inte kan höra. Men jag skriver ändå ljud eller musik i texten här nedan för att göra det lättare att förstå vad jag menar, och det är det man upplever när högtalarna eller lurarna har anslutits.
Så till själva frågan:
Lönar det sig ljudmässigt att använda två monoblock i stället för ett vanligt stereoslutsteg?

Det teoretiska resonemanget:

Två monoblock är helt isolerade från varandra. Därför kommer inte ljudet från det ena monoblocket att påverka det andra, inget förs över från den ena till den andra kanalen. Kanalseparationen är total.
I en vanlig stereoförstärkare där båda slutstegen är kopplade till samma nätdel kan "ljud" överföras från den ena kanalen till den andra via nätdelen, eftersom båda kanalerna är anslutna till den. Och det kan då försämra ljudet eller åtminstone leda till dålig kanalseparation.

Så till verkligheten:

När stereoförstärkare med transistorer var något nytt i våra hem, dvs på 1960-talet, var slutstegen konstruerade med ett fåtal transistorer. Dels för att man var van vid rörkonstruktioner som är enkla av naturen, dels för att transistorer var förhållandevis dyra. En effekttransistor kunde kosta flera timlöner för en vanlig arbetare.
En kanal i ett typiskt "hemmaslutsteg" kunde ha så få som fem transistorer:

Konstruktionen gjorde den relativt känslig för variationer på drivspänningen. Ett variation på drivspänningen resulterade i motsvarande variation på utgången, även om den där var mycket svagare.

Antag att en ton skulle spelas upp enbart i vänster kanal. Då belastades nätdelen i takt med amplituden hos tonen, och nätdelens utspänning blev en blandning av likspänning och den överlagrade tonen. På grund av sin enkla konstruktion kunde då slutsteget släppa igenom lite av tonen till högtalarutgången. Så det blev lite "högerkanaljud" även i vänster kanal och tvärt om, det man kallar överhörning mellan kanalerna.
Med två monoblock där varje slutsteg hade sin egen nätdel blev det ingen överhörning, vänster kanal spelade bara vänster kanals ljud, höger kanal bara höger kanals ljud.
Så visst blev det skillnad i själva slutsteget, men spelade det någon roll?
För att utnyttja en perfekt kanalseparation hos slutsteget måste också själva signalkällan och förförstärkaren ha perfekt kanalseparation. Men det var omöjligt på den tiden. Varför?
På 1960-talet gavs nästan all musik ut på vinylskivor, så skivspelare med en pickup var ljudkällan. Pickupen var alltså "ljudkällan". Och även en bra pickup hade bara c:a 20 dB kanalseparation. Så om slutsteget hade 40 dB, 60 dB, 80 dB eller till och med oändlig kanalseparation så blev det ändå inte bättre än de 20 dB det var från början.

Frågan är då vad det betyder för upplevelsen av musiken. Och här kan du själv göra ett intressant test:
Öppna Spotify och sök upp Beatles "In my life". Spela först upp den via högtalare. Du kommer direkt att höra att instrumenten bara hörs i vänster kanal, och sången bara i höger kanal, eller hur? Det är inte förrän drygt halva stycket passerats som en spinett hörs i mitten, allt annat är endera till höger eller till vänster.
Nu kan du lyssna via hörlurar i stället. Du kommer att uppleva samma sak. Sången är bara i höger öra, och musiken bara i vänster öra. Och det blir ganska onaturligt, eller hur? Inte konstigt, för våra öron sitter inte så långt isär, bara 15 - 20 cm. Så även om någon spelar ett instrument några meter till höger om dig, så kommer vänster öra att få nästan lika högt ljudtryck som höger. Det blir aldrig som på den här Beatleslåten såvida inte någon står och pratar alldeles intill ditt ena öra.
Numera produceras nästan all modern musik så att den ska låta bra i hörlurar, eftersom många lyssnar på musik på det sättet. Så därför har modern musik ännu mindre kanalseparation är det var på 1960-talet. Man föredrar en naturlig musikupplevelse framför den extrema kanalseparerade musik som producerades för högtalare när stereo var en nyhet.

Ändå kan en modern "vanlig" stereoförstärkare, alltså med gemensam nätdel för båda kanalerna, ha hög kanalseparation. (Fast det alltså inte behövs.)
Våra slutstegsmoduler som sitter i Poweramp 5 är mycket mer avancerade än slutstegen på 1960-talet. Ingångssteget består av två balanserade transistorer. De strömförsörjs av en konstantströmgenerator så att de får samma ström även vid stora variationer av spänning från nätdelen. Sedan driver de en strömspegelkoppling, vilket ytterligare balanserar ut eventuella variationer i drivspänningen. Och slutligen bestäms drivtransistorns ström av ytterligare en konstantströmsgenerator så att inte heller den påverkas av variationer hos drivspänningen. Så i praktiken blir det ingen överhörning trots gemensam nätdel. Kanalseparationen blir långt, långt högre än det som behövs. Inte en chans att man skulle uppleva någon skillnad mot att ha samma förstärkarmoduler men med separata nätdelar.

Så, åter till frågan i början:
Lönar det sig ljudmässigt att använda två monoblock i stället för ett vanligt stereoslutsteg?

Nej. Av flera skäl:
1. Musikstudiorna vill att musiken ska låta OK också i lurar, och det gör den inte om instrument eller sångare hamnar i enbart en kanal, så man "panorerar" in instrumenten en bit från kanterna för en mera naturlig musikupplevelse. När det gäller symfonisk musik blir det automatiskt en blandning höger-vänster eftersom mikrofonerna kommer att plocka upp både instrument i närheten och de längre bort.
2. Om man spelar upp musik via högtalare behövs bara runt 20 dB kanalseparation för att uppleva att ett ljud kommer enbart från den ena högtalaren, ytterligare kanalseparation skulle inte påverka detta någonting.
3. Poweramp 5 har långt bättre kanalseparation än någon människa kan uppfatta, ljudupplevelsen blir identisk med om man skulle ha separata nätdelar. Poweramp 5 "lyssnar" helt enkelt inte på nätdelen, den enda komponent som teoretiskt skulle kunna överföra ljud från en kanal till den andra.