Startsida - Högtalare - Förförstärkare
- Slutsteg -
Frakt - Kontakt - Butik
- Om oss - Campingtips
- Fototips
Sidan uppdaterad 2024-12-20
Tältsemester
...Låter det jobbigt?
Det här är (tyvärr) vad en del tänker på när man säger att man skall tälta
på semestern. De minns föräldrarnas små ryggåstält man kröp in i på
natten. Trånga, obekväma och ett elände vid regn. Normalt på 1950-talet,
men det har hänt en del sedan dess.
Ett modernt tält kan numera både vara stort som ett mindre vardagsrum,
lätt att sätta upp, ha låg vikt och vara vattentätt.
Min egen erfarenhet av tältsemestrar
Den första semester jag (vagt) minns, var när jag var fyra - fem år
gammal, och familjen (fem personer) delade på två ryggåstält, dock lite
större än de på bilden här ovan.
Självklart var det trångt, och vid dåligt väder vansinnigt tråkigt, i
synnerhet för mig som barn.
Med tiden blev det allteftersom större och bekvämare tält, och hösten 2004
fann vi den typ av tält vi har nu. Det var ett tunneltält som såldes av
ett företag i Nederländerna som heter Obelink. De har Europas största
sortiment av campingartiklar, allt från tältlinor till husvagnar. Här
fanns stora mängder tält av olika slag.
(Numera finns obelink.eu på engelska och obelink.de på tyska.)
Onlinebeställning, kortbetalning, och tre dagar senare levererades tältet
till vår dörr i Göteborg.
Nästa sommar såg ut så här när vi hade satt upp det på Camping
Vogelenzang:
Athene-tältet var stort och bekvämt att vara i, det är inga miniatyrmöbler
du ser på bilden utan fullstora campingmöbler.
Det här tältet upplevdes som ett verkligt lyft jämfört med våra tidigare
tält. Snabbt att sätta upp (20 minuter), praktisk form och förvånansvärt
stabilt även när det blåste rejält. Vi hade det under sju
treveckors-semestrar i Holland plus några kortare campingtillfällen i
Sverige.
Totalvikten var bara c:a 20 kg.
Så den 21 augusti 2017 klockan tre på eftermiddagen beställde vi det här
tältet, Lugano 6 Plus.
(Bild från Nederländerna sommaren 2018)
Tyvärr
hade det ett fabrikationsfel, sömmarna var bara täta några år, sedan
klarade det inte regn längre.
Men vi är inte de som ger upp. Nästa tält blev ett "Gotland 5" som vi
köpte från MaxTrader i Tyskland.
Det skulle i alla fall vara tätare - tälttyget klarar 5000 mm vattenpelare
och golvet 10 000. Och det här fick vi verkligen testa under
campingsemestern 2023. Det regnade halva tiden, extra mycket när det vara
åska, men sömmar och golv var täta.
Kanalerna där glasfibetstavarna är löper bara över taket, tältets sidor
hålls ut av kraftiga krokar som fästs i glasfiberstänerna. De korta
kanalerna gör att de kan hållas raka när glasfiberstängerna ska sättas i
och tas ur, så det var mycket lättare och snabbare att hantera än de
tidigare tälten som hade kanaler nästan hela vägen ner till marken.
Två råd om du vill köpa ett rymligt familjetält:
Fastsytt golv (eller ett som sitter fast med dragkedja). Regn, blåst och
insekter i förtältet är kanske uthärdligt, men inte direkt roligt. Om
marken inte är stenfri: En extra presenning under tältet, dock gärna
perforerad så att vatten inte blir liggande mellan den och tältgolvet -
ett par veckor gammalt vatten luktar inte så gott.
Tunneltält av den halvrunda typen med enbart glasfiberstavar, då klarar
tältet även kraftiga vindar. Plana väggar må se bra ut, men vid en storm
pressas de in och knäcker tältet. Vi har haft ett sådant tält, så vi vet.
Så till våra "campingtips" för dig som funderar på tältutrustning, kanske
för första gången.
Bomull
är stabilt och tål solljus mycket bra. Själva duken kan hålla i åtminstone
ett årtionde vid vanlig semestercamping några veckor om året.
Men... Torr bomullstältväv är tung. Våt är ännu tyngre. Och om tältet tas
ner vått måste man packa upp det så fort man kommit hem och låta det
torka, annars kan det angripas av mögel eller röta.
Tält av syntetväv angrips inte av mögel eller bakterier, och klarar därför
att packas ner våta utan risk (förutom lukten av surt vatten om man inte
torkar det inom några dagar).
”mm vattenpelare” (mm vp) är det mått som visar tältdukens täthet mot
regn. I princip ställer man ett långt rör ovanpå en bit väv (som hålls
tätt mot rörkanten) och så fyller man på vatten. När vattnet nått en viss
höjd (räknat i mm) blir trycket så stort att vattnet pressar sig igenom
väven. Det är denna siffra man anger när man vill tala om hur tätt tältet
är. Man kan tycka att vattentjockleken på ett tält är så liten (bara någon
mm även vid kraftigt regn) att det inte spelar någon roll, men det tryck
vattendropparna ger mot väven när de slår in i den vid ett skyfall är inte
försumbart. 2500 mm vp och uppåt brukar räcka med marginal även för
häftiga regn. Familjetält typ de senaste vi haft brukar klara 3000 - 5000
mm vp, och då är ett rejält skyfall inga problem (om tältet är OK).
Skaffa bekväma tillbehör.
Riktiga
luftbäddar:
En c:a 20 cm tjock ”Luftbädd” är mycket bekvämare än ett liggunderlag.
Finns hos Biltema, Jula, Clas Ohlson och liknande företag. Priset är inte
högre än för ett liggunderlag, men det är många gånger mer bekvämt och tar
ändå inte mer plats i packningen.
Har man tillgång till el (från bilen eller nätet) är en elpump en bra
investering. Kostar inte mycket mer än en fot- eller handpump och
madrassen är fylld på någon eller några minuter utan minsta ansträngning.
Man använder den också för tömning, så att all luft är borta när man viker
ihop bädden. Då ryms den i sin orginalkartong. Med några liter luft kvar
är det knepigare...
Har man inte tillgång till el, välj en stor fotpump som har flyttbar slang
så att man både kan fylla och tömma madrassen med den.
Bord och stolar:
Skaffa bord och stolar i fullstorlek. Moderna material gör att vikten ändå
blir låg samtidigt som man sitter bekvämare än på små campingpallar.
Stoppade stolar kan verka bra för kalla kvällar, men tänk på att de blir
svettiga varma dagar. Lösa sittdynor som bara används när de behövs är
bättre.
Sovtäcken (inte sovsäckar!) som man kan öppna hela vägen. Att tvingas sova
i en vanlig sovsäck en lite varmare natt kan bli jobbigt. Med ett sovtäcke
kan man öppna "lite lagom" eller ligga på underlaget med sovtäcket som ett
vanlig täcke om det känns bättre.
Om du har tillång till el (230V):
El-platta och elgrill. Lättare att rengöra än gas- och kolprylar,
billigare i drift (i synnerhet om el ändå inkluderas i campingavgiften, då
blir det ju "gratis" att använda dem). Och så slipper man ha med sig
gastuber och grillkol i packningen. Vi har numera en liten induktionshäll
som är extra lätt att hålla ren, har både effekt- och
temperaturinställning, det senare underlättar matlagningen.
El-kylbox. Två typer finns: Billiga och lätta termoelektriska, och dyrare
och tunga som har riktig kompressorkylning.
När det gäller termoelektriska boxar, kolla siffran för kylförmåga innan
du köper! En del boxar kyler drygt 20 grader under omgivningstemperatur
(vi har en sådan), andra bara 10-15 grader vilket är i minsta laget om man
vill förvara färskvaror i boxen varma dagar.
Kompressordrivna boxar har fördelen att man helt enkelt ställer in den
temperatur man vill ha, exempelvis +4 grader. Då håller den det, även om
omgivningens temperatur skulle bli hög. Men... Även en med måttlig
innervolym kan väga en bit över 20 kg (tom).
Miniugn. Visst, den tar plats i packningen, men inte så mycket om man
fyller den med småprylar invirade i t.ex. en handduk (så att man inte
skadar ugnen). Då fungerar ju ugnen som en "förpackning" till sådant som
annars ändå skulle ta plats på utsidan.
Med en liten ugn kan man ha varma och frasiga bake-off-baguetter till
frukost, och är den stor nog kan man också grilla i den och fixa
ugns-pommes frites och värma pizza. De allra minsta ugnarna (på typiskt 8
- 10 liter) kan ha dålig isolering vilket gör dem väldigt heta både
ovanpå, på sidorna och fronten. Lite större ugnar brukar ha bättre
isolering, värmen hamnar i maten i stället för att värma rummet ugnen står
i.
Om du inte har tillgång till el:
Campingkök med gasdrift. Det finns sådana som har piezotändning och drivs
med en engångsgastub. I med tuben, slå om en omkopplare, vrid på gasen, i
ändläget tänds den. Låg vikt, enkel packning. Kanske inte lika hög
kvalitet som riktigt dyra campingkök, men väldigt bekvämt. Vi hade ett som
fungerade perfekt i de sex år vi inte hade tillgång till el. Den gick inte
sönder, men vi gick ändå över till eldrift eftersom det ingår i kostnaden
på den campingplats vi brukar åka till.
Sist men inte minst: Batteridriven insektsdödare, typ "tennisracket". Så
att man utan alltför mycket ansträngning kan ta kål på de flugor och
myggor som tar sig in i tältet. Kostar bara några tior.