Fototips 1:
Varför inte bara nöja sig med mobilkameran?



Va? Jag trodde inte att det fanns någon som köpte en vanlig kamera längre!

Så sa en av mina vänner när han sommaren 2017 såg min Sony WX350 kompaktkamera. Men är det så?
Nej. Visst har nästan alla en mobiltelefon med inbyggd kamera, men det finns fortfarande många av oss som har högre krav än det en mobilkamera klarar av.

När jag var i tioårsåldern hade jag en kamera där man satte in en film, och sedan var det bara att "titta och trycka" för att ta bilder. Ungefär som de flesta använder mobilens kamera. Man riktar den mot motivet och tar bilden. Fyller inte motivet ut bilden så går man närmare, får det inte plats går man bakåt, tills motivet fyller bilden "lagom" mycket eller, om mobilen har det, går man över till extra-vidvinkelkameran som dock brukar vara lite sämre än huvudkameran.

Själv har jag givetvis också en smartphone, nu en med riktigt bra kamera, och fördelen framför en "riktig" kamera, förutom att den också har en massa andra funktioner, är att den alltid är med. Men den kan inte mäta sig med min "riktiga" kamera, en Panasonic FZ82 när det här skrivs i december 2023, när det gäller objektivet. För min "riktiga" kamera har ett riktigt 60 x optiskt zoomobjektiv. Mobilen har bara digital zoom. Så vad är skillnaden?

Riktig optisk zoom.
Mobiltelefoner har när det här skrivs, 2023, inte ens i närheten av en riktig kameras zoomförmåga.
Ta iPhone 12 Pro Max som exempel. Den har tre 12MP-kameror (plus selfiekameran).
En vidvinkel, en normalvinkel och en 2,5x zoom.
År 2001 (det är ett bra tag sedan) hade exempelvis Canon PowerShot A10 tre gångers steglös zoom...
Och de 12 500 kr som Netonnet tog för billigaste varianten av iPhone 12 Pro Max i maj 2021 var fyra gånger mer än vad min Panasonic Lumix DMC-FZ82 kostade. Och den har som sagt 60x steglös zoom!
Så när det gäller zoomförmågan hos mobilkameror kommer de inte i närheten av en riktig kamera.

Men, tänker du kanske, jag kan ju zooma in på bilden steglöst genom att bara dra isär två fingrar på skärmen!
Och det är sant. Men det är inte optisk zoom!

Det kallas digital zoom och (ursäkta ordvitsen:) låt oss titta närmare på hur det fungerar.

Vi utgår från den här bilden på några skyltdockor vi såg på en utomhusmarknad i Nederländerna.




När du digitalzoomar in på dockorna i mitten händer ingenting i själva kameran. Bilden på sensorn ändrar sig inte ett dugg. Det är bara kameraappen som "klipper ut" den del av bilden du zoomar in på (det som är inom den ljusa rektangeln på bilden nedan), här 4 x "digital zoom". Bilden du ser på mobilskärmen är 1/4 av bilden på sensron, såväl i bredd- som höjdled:


Sedan förstorar appen den utklippta delen av bilden så att den fyller skärmen. Du får en illusion av att ha kommit närmare, men nu syns också de enskilda enskilda bildpunkterna. Om bilden inte hade behandlats efteråt hade den sett ut så här:


...men för att dölja kantigheterna kommer kameraappen att mjuka upp bilden:



Kameraappen kan inte göra bilden skarpare än den är från kamerans sensor. Om sensorn har 16 megapixlar (bildpunkter) och appen "zoomar in" på 1/4 x 1/4 som i det här fallet (4 x digital zoom) används bara 1 MP av sensorns yta. Bilden blir därför 4 gånger suddigare, både i höjdled och sidled.
Ska vi ta ett exempel till, nu med en ovanligt bra mobilkamera, den 108 MP-kamera som Motorola MOTO G72 har.
I ett träd utanför vår balkong ser jag en hackspett. Med en vanlig 12MP-mobilkamera blir det inte mycket att titta på, men med 108 MP-kameran inställs på full upplösning blir det åtmonstone så här, först utan inzoomning...

...sedan inzoomad. Det var inte ljust ute, så bildkvaliten i hi-res-läget är inte mycket att glädjas åt:

Men OK, man kan ändå urskilja fågeln, något som inte hade gått med en 12MP-kamera.
Inte många sekunder senare har jag tagit fram min riktiga kamera, Panasonic FZ82, och zoomat in:

Det här är skillnaden mellan en mobilkameras digitala zoom och en kamera med riktigt optiskt zoomobjektiv.

Men... bilden är ju fortfarande tydlig när jag tittar på den i mobilen!
På mobilens lilla skärm, ja. Som är ungefär lika liten som pappersbilderna i din farmors gamla fotoalbum.
Och om du nöjt dig med att zooma in typ 3 ggr, inte mer.

På ett avstånd av 25 - 30 cm till en mobilskärm kan en person med felfri syn se detaljer ner till c:a 0,1 mm.
En femtums 16:9-skärm är c:a 63 x 112 mm. Så för att få uppleva bilden som skarp på några decimeters avstånd räcker 630 x 1120 bildpunkter ("pixlar"). Det är bara 0,7 MP.
Så att en 1 MP-bild ser skarp och fin ut så länge du ser den i en mobil på några decimeters avstånd är inte konstigt.
Men försök inte zooma in på bilden för att se flera detaljer, det finns inte. Den blir suddig direkt. Och visa inte heller bilden på en 4K- eller 8K-TV, då syns skillnaden jämfört med en icke-inzoomad bild direkt.

Optisk zoom försämrar inte skärpan, eftersom hela sensorn med alla dess bildpunkter används även när man zoomat in.
Vi tar ett exempel på vad det innegär.
Ttta på det här fotot, taget i juni 2021 från vår balkong på 5:e våningen. 

Vid pilens spets står det en fågel. Det är knappt att man kan se den.


Så fort jag tagit bilden zoomar jag in maximalt på fågeln (60 gånger) och tar den här bilden:


Trots att sensorn i min panasonickamera inte är större än den i en normal mobiltelefon behövs en lins som sticker ut ungefär 15 cm från sensorn för att man ska klara 60 x optisk zoom. Självklart en omöjlighet i en mobil.

Slutsats:
Vill man verkligen komma nära något som är långt borta utan att tappa skärpan i bilden, men inte vill eller kan ta sig dit rent fysiskt, så måste man ha tillräckligt kraftig optisk zoom. Samma sak om man vill ta närbilder på småfåglar på ett antal meters avstånd. Eller närbilder på kompisarna som badar, med kameran på stänksäkert avstånd långt uppe på land.
Sist på sidan hittar du lite fler bilder som visar vad en kamera med bra optisk zoom kan åstadkomma

2. Lågljusegenskaper / blixt

Mobilkamerorna har blivit bättre på att ta bilder vid svagt ljus de senare åren, det måste erkännas. Faktum är att den mobil jag köpte i oktober 2023, en Motorola MOTO G72, är bättre vid riktigt svag belysning än min "riktiga" kamera. G72:an har en stor bländaröppning, F:1,7, som släpper in mycket ljus. Sensorn är också förhållandevis stor, 1/1,67" så den samlar upp rätt mycket ljus. Dessutom sammanfogar den 3 x 3 pixlar från kamerans 108 MP-sensor till 1 pixel i bilden. Det här gör att den kan ta riktigt bra bilder (12 MP) även i svagt ljus, se exempel på Fototips 2-sidan, nästan längst ner.
Blixten? Problemet är att en mobil måste dra lite ström, så ett gasurladdningsrör (xenon-blixt) funkar inte, det får duga med en lysdiod (LED)
.
Min förra mobil, en Xiaomi Redmi 9, hade en LED-blixt som behövde runt 1/5 sekund för att ge en rättexponerad bild på 2 m avstånd. Allt måste vara absolut stilla. Min G72:a behöver bara 1/25 sekund för att ta bra bilder på upp till 3 meter. Så den är åtminstone användbar när man själv och motivet är någorlunda stilla.

En "riktig" kamera, då? Där sitter ett s.k. urladdningsrör. Det är av glas och innehåller en gas, xenon. I kameran genereras en hög spänning i en kondensator, och den laddas ur genom gasen i röret som då blixtrar till. Eftersom urladdningen sker på en tusendels sekund eller mindre kan man ha hög effekt, flera hundra watt. Den korta tiden gör att även rörliga motiv blir tydliga, och den höga effekten gör att blixten når förhållandevis långt. 
Blixten i min Panasonic FX82 ger bra exponering pǻ uppemot 14 meters avstånd.

3. Optisk bildstabilisering.
I princip behövs ingen bildstabilisering om man bara tar bilder utan zoom. man är stadig på handen och ljusförhållandena är OK.
Men om man exempelvis videofilmar under tiden som man promenerar eller cyklar kan det bli rejält skakigt utan  bildstabilisering, så illa att man inte vill se videon över huvud taget.

De flesta riktiga digitalkameror har riktig optisk bildstabilisering. Linser och sensor flyttas i förhållande till varandra för att kompensera för små darrningar eller andra rörelser hos kameran när man håller den i handen.
I mobiler kan det finnas bildstabilisering, men den är i regel elektronisk. Man tar bort lite av kanterna på bilden och använder de ytorna för att elektroniskt försöka hålla stilla bilden, även om den rör sig lite på sensorn. I min MOTO G72 fungerar det relativt bra. Men när jag med en annan kamera, med eletronisk bildstabilisering, spelade in en video med några relativt stillastående människor samtidigt som en cykel passerade mellan mig och dem blev det så här:
Cykeln kom från höger. Sedan bromsade den plötsligt in mitt i bilden, varvid allt annat i stället rörde sig åt höger. Strax därefter "släppte" kameran cykeln, som skjöt iväg åt vänster samtidigt som allt annat gick tillbaka till det läge det hade innan cykeln passserade. Det såg jättekonstigt ut. Så det är inte alltid som elektronisk bildstabilisering fungerar lika bra som optisk.

Dyrare mobiler kan ha optisk bildstabilisering, men det lilla utrymmet i mobilen gör att den inte blir alls lika effektiv som hos en större kamera där en tyngre kompensationsenhet får plats.

Det är alltså flera saker som gör en "riktig" kamera bättre än en mobilkamera: Riktig optisk zoom, riktig xenonblixt i stället för LED och effektivare bildstabilisering. Så om det här är saker man behöver ha, så är det en "riktig" kamera man får leta efter. Som ett komplement när mobilen inte räcker till.

Funderar du nu på att skaffa en "riktig" kamera, så att du kan ta mer intressanta bilder?
Det finns flera typer att välja mellan. Mindre kompaktkameror, större kompaktkameror som kallas brokameror, och systemkameror där man kan växla mellan olika löstagbara objektiv.
Vi har haft alla tre sorterna genom åren, och om du vill ha lite hjälp med valet, se...
Längre upp skrev jag att jag skulle visa några fler bilder tagna med kameror som har riktig optisk zoom.
Här är en bild jag tog i en djurpark i Nederländerna 2010, med en Sony DSC-H5.
Den hade "bara" 7,2 MP upplösning, men å andra sidan 12 x optisk zoom.
Det finns en intressant detalj i bilden som man kanske missar om man bara tittar lite kort på bilden.


Såg du fågeln med den härligt klarröda näbben?
Den står på ett blad vid kanten av vattenfallet.
Nu hade sonykameran som sagt ett 12 x zoomobjektiv, så några sekunder senare kunde jag ta den här bilden:



Och det är ändå en förminskad bild, här är en del av samma bild med full upplösning, skala 1:1 och
tittar du noga kan du till och med se små vattendroppar upptill på näbben.



Kom ihåg att kameran bara hade 7,2 MP upplösning. Men vad spelar det för roll när man har 12 x optisk zoom? Hade jag velat komma så här nära med full skärpa med en kamera utan optisk zoom hade den behövt ha en sensor på hela 1065 MP. Optisk zoom är alltså oerhört mycket viktigare än megapixlar när det gäller att med bra skärpa komma nära objekt som befinner sig långt bort.

Den här hundvalpen låg och sov ungefär tio meter från mig.
Jag ville inte väcka den genom att gå nära, men det var ju bara att zooma in (samma kamera):

...och skärpan är bra även vid full upplösning, klicka här så ser du originalbilden. (Ser du bilden på en liten skärm, zooma gärna in!)

En svan, ungefär 20 meter ut i en sjö.



Slutligen en bild på månen. (Sony WX350, full zoom, kvällen den 29 mars 2018). Försöker du med en mobilkamera och förstorar till det här formatet blir månen bara en suddig vit fläck:


Men... en fullmåne ser ganska "platt" ut. Man får ingen bra känsla av att det är kratrar på ytan. Så en bild på en halvmåne blir egentligen ännu bättre.
En sådan bild hittar du på Fototips 3 -sidan.